Farfar berättade

Min gamle hyresvärds pappa, kallad för ”farfar” i bloggen, berättade för mig att då man serverar kaffe till män och kvinnor här ska männen ha ett glas vatten till, inte kvinnorna.

En sådan sak kan få vilken svensk feminist som helst att börja skrika!
– Jag ska också ha vatten!

Nu är inte jag feminist så jag frågade honom varför, och han sa mig att det är en gammal sed som kommer ifrån det osmanska riket då man helt sonika brukade förgifta karlar via kaffet.

De skyddade sig genom att alltid ha vatten bredvid; om någon hade lagt i det gift man brukade använda i kaffet kunde man rädda livet på sig själv genom att dricka just vatten. Kvinnorna förgiftade man aldrig via kaffe så de behöver således inget vatten …

Om du kollar vår kriminalstatistik kommer du att finna att vi hade noll kvinnliga skurkar förr
Det beror på att mannen dömdes för vad hans fru hade gjort … Alltså ”bar” männen förr upp alla kvinnliga stölder och andra brott, antingen som pappa eller make till gärningskvinnan.

Det ligger inte så mycket i snacket att alla kvinnor är ”goda” och alla män är ”onda”.

Lena
Lena var en ytterst aktiv och samhällsengagerad författare verksam i Rabén&Sjögrenhuset mellan 1984 och 1992. Bibliografi Det händer aldrig mig (1997), Bilda Förlag Är barn allt? (1992), Rabén & Sjögren Botten upp (1989), R&S Utanför (1989), R&S Könskriget (1988), R&S Fyy 17! (1987), R&S Huddingegruppen: "-norra Europas främsta narkotikaspanare-" (1986), Pseudonym - spökskriven åt Gösta Claesson, R&S Mordet på Törnrosa (1985), R&S Ett Södermalm som gör dig varm (1984), Swedmedia Häktad på sagolika skäl (1984), R&S Älska lagom (1984), R&S Våra undulater (1981), Pseudonym: Lena Andersson, R&S Skola i fosterland : en bok om skolan (1970), Medverkande "Indoktrineringskampanjen", Gidlunds