Kärleken till hundar och vår nästa

badkar När jag insjuknade var jag tvungen att omplacera min 100-kilos hund, och det jag gick på var omsorgs- och kärleksförmågan och sen lät jag dem vara ifred; nya husse och hunden.

Det tog mer än ett år innan jag åkte upp men jag fick bilder och filmer nästan dagligen via Facebook.

Det kan nog bara hända i Sverige att en hund får eget badrum, och vi är också världsberömda för att ge hundar men inte människor mänskliga rättigheter. Vi är också kända för att döpa barn, som då inte har nån talan, och jag upplever starkt då jag är ute i Stockholm att vi aldrig haft en sämre föräldrakår än den vi har idag. De skjuter all form av gränssättning på framtiden, och åklagarna och domstolarna lär ha att göra längre fram.

aexandraJag minns speciellt en femårig flicka som regelrätt misshandlade sin mamma på en uteservering, och det gick bra det också. Det lilla monstret lär inte fatta nånting den dag hon åtalas. Barn gör aldrig som vi säger. De gör som vi gör, och tillåter mamman misshandel är den vägen rätt utstakad, och det är inte kärlek att nonchalera att jäntan borrar samtliga sina naglar in i mammans arm.

Det är det motsatta för när flickan gör samma sak med kompisarna avvisas hon vilket ger psykisk smärta, och ju mer smärta ett barn drar på sig desto större är risken att de entrar upp med självskadebeteenden längre fram.

Innan åklagarna kommer in i bilden finns en lärarkår som rapporterar om aggressiva föräldrar och det beror med all säkerhet på det utbredda missbruket.

Vi tar därför en sväng drogkunskap
10550994_10152630983238259_854545265998251810_nVi hade nyss en berömd skådespelare som hängde sig, och jag skrev att det var förnekelsen som tog hans liv och jag såg ett sånt fall i somras men det var ingen skådis utan en vanlig svensk.

Det finns ett uttryck som heter ”När det är som bäst är faran som störst” och denna individ hade flyttat in i en villa med fru och barn, som då skulle skötas perfekt, och det hela firades med en öl.

Jag noterade denna min grannes öl så långt att jag då ser att förnekelsen är nu igång. En outbildad ser bara en öl. Jag ser alltså inte en flaska utan hur precis hela förnekelsen dragit igång.

Frun satte fart i 100 kilometer i timmen, och blev utslängd för att hon söp, och maken drog igång vilket omgivningen främst märkte genom en massa hot som ven genom luften, och då drar projiceringarna igång med 100 kilometer i timmen, och vi kommer aldrig få nån som helst ordning i Sverige innan kunskap om det här når ut till allmänheten t.ex. utsatta lärare.

Jag blev kontaktad av en jurist, som lagt ner sextio arbetstimmar på att hjälpa maken med en ansökan, och som nu fick konstiga e-brev skrivna mitt i natten. Han hade också hotats, och han fattade absolut ingenting, för han hade verkligen inte ”gjort något”, och nu fick denne jurist veta att han i princip är en idiot och pedofil, och det fattade han ännu mindre av!

Den lärare som utsattes och som jag skrev om förstod förmodligen inte heller vad som hände. Det blir bara kaos.

Ja, vad var det som hände?
Frun har nog kört hela livet, och maken mellan 31-48 års ålder, och innan dess som ungdom mellan 12-16 års ålder. Efter sex vita år sätter förnekelsen in och han är väl som alla andra. Har villa, som andra. Bil, fru, barn, jobb… då är man väl vanlig!!!

När de är igång igen blir självcentreringen 100% varför de projicerar och då måste man lära sig att skriva om anklagelser, och det lärde jag den utsatte juristen, som fick kläm på det efter en stund, och som tidigare talat med mig i egenskap av granne.

”Du är en idiot!” skriver vi om till; ”Jag anser mig vara en idiot!”
”Du är en jävla pedofil!” skriver vi om till; ”Jag är rädd för att jag ska ge mig på pojkar!”
”Du blåser folk på pengar!” skriver vi om till ”Jag har just blåst en på pengar!”

Uttrycket; ”Genom sig själv känner man andra” är högaktualiserat, och sitter man i domstol t.ex. är alla dessa anklagelser värdefulla för man får veta ohyggligt mycket om individen om man lyssnar.

Om vi nu backar bandet tillbaka till juli
indiasd-01-300x221Hade en sån som jag kunnat stoppa den där ölen? Svaret är nej, i princip inte. Men skylten hade kanske kunnat det. Jag har hämtat den ifrån Kerela i Indien som nu tar krafttag mot alkoholen, och skylten är i sammanhanget genial. En insjuknad kan aldrig bli frisk så länge som han tror att det är flaskorna, och inte han själv, som är problemet. I Sverige får de ”hjälp” att tro att det är flaskorna som är problemet.

Tron eller viljan att man ska vara som alla andra är så stark att den bryter man inte igenom hur lätt som helst, och när ölen är uppdrucken är den flaskan ett bevis på att hela förnekelsen är åter, och dör individerna i det racet är det av samma orsak som den berömde skådespelaren, som efter 20 års nykterhet tror att en drink ska han väl kunna ta!

Kunde han inte. Det är förnekelsen som är problemet och inte flaskorna men vi har en alkoholpolitik i landet som helt stirrar sig blind på flaskorna, och därför misslyckas den med automatik.

Det är en väldig skillnad på den som säger:
– Jag ska inte dricka sprit för det triggar min sinnessjukdom.
Än den som säger:
– Nu har jag skaffat hus, nu är jag vanlig!!!

Vi har stora problem i behandlingsindustrin och arbetsgivare blir blåsta
Man tar in dem, de gör första steget (Jag erkänner! Jag är maktlös! Jag har problem!”) och sen stannar man där, och de går ut i samhället – och får jobb t.ex. – för de är ju nyktra nu. Sen kan den arbetsgivaren ha ett helvete i åratal om det vill sig illa.

Det är klart! Över!
Ingen arbetsgivare ska anställa någon som inte har passerat det femte steget för det är vändpunkten. Vägrar man det kan man säkert bli stämd och åka på enorma skadestånd.

Idag är arbetsgivare skyldiga att betala behandlingen, ligger väl runt 80-100.000:-, och sen anses det bra att de arbetar så precis alla hjälper till att driva dem mot; Jag är vanlig!!!

Det finns folk som gått dessa första-stegs-behandlingar tio gånger!
Det är en miljon det.

Det är inte det minsta konstigt att rehabiliteringskravet som ställs på arbetsgivare får effekten att inga småföretagare vågar anställa. Vi kan i princip byta ut det 100.000:- – kravet mot ett krav att arbetsgivare vid behov ska betala ”Stora boken” för 150:- samt ställa kravet på individen att besöka AA / NA ett par gånger i veckan – eller sparken.

OM killen ovan haft krav på sig från arbetsgivaren att besöka NA ett par gånger i veckan hade förnekelsen aldrig gått igång. Jag vet inte hur Arbetsdomstolen ställer sig idag men jag blir inte det minsta förvånad om en arbetsgivare som kräver det får betala ett par hundratusen i skadestånd.

Men det är ofta så med vår lagstiftning att den är ytlig och baserar sig på nån trend.

Lena
Lena var en ytterst aktiv och samhällsengagerad författare verksam i Rabén&Sjögrenhuset mellan 1984 och 1992. Bibliografi Det händer aldrig mig (1997), Bilda Förlag Är barn allt? (1992), Rabén & Sjögren Botten upp (1989), R&S Utanför (1989), R&S Könskriget (1988), R&S Fyy 17! (1987), R&S Huddingegruppen: "-norra Europas främsta narkotikaspanare-" (1986), Pseudonym - spökskriven åt Gösta Claesson, R&S Mordet på Törnrosa (1985), R&S Ett Södermalm som gör dig varm (1984), Swedmedia Häktad på sagolika skäl (1984), R&S Älska lagom (1984), R&S Våra undulater (1981), Pseudonym: Lena Andersson, R&S Skola i fosterland : en bok om skolan (1970), Medverkande "Indoktrineringskampanjen", Gidlunds