Mingel, god mat & lögner

Åtgärdslandet är i farten
En videokonferens hade varit på sin plats i ämnet e-utveckling men då kan de inte kröka, och det sups ofta något i hästväg under dessa konferenser och snackas en massa som aldrig resulterar i något annat än nya utredningar. (Jag har jobbat på herrgårdar.)

Jönköping blir mötesplats för offentlig konferens om e-utveckling
Jönköping har ännu en gång valts som mötesplats för ett stort arrangemang. Denna gång är det konferensen Offentliga Rummet som den 28-30 maj 2013 kommer att äga rum i Jönköping. Offentliga Rummet är en mötesplats för bland annat förtroendevalda och verksamhetsansvariga som belyser hur IT och ny teknik kan användas som verktyg i utvecklingen för en transparent och mer tillgänglig offentlig förvaltning.

– Vi är stolta och glada över att vi fått förtroendet att tillsammans med Regeringskansliet, Sveriges Kommuner och Landsting, E-delegationen och Vinnova anordna denna viktiga konferens för offentlig sektor, säger Janne Dicander, ansvarig för e-utveckling i Jönköpings kommun och ordförande i e-utvecklingsrådet i Jönköpings län. Vi har i Jönköpings Län satt upp viktiga mål inom e-utvecklingsområdet och bland annat bildat ett e-utvecklingsråd där alla kommuner och landstinget ingår.

Under konferensen utbyts inspiration och praktiska erfarenheter om hur den offentliga sektorn kan stärka e-samhället genom att stödja innovation och tillgänglighet samt främja en enklare vardag för privatpersoner och företag.

– Att Jönköping tar hem en konferens som denna går helt i linje med den strategi som kommun och näringsliv tagit fram när det gäller att kartlägga och identifiera stora möten och kongresser för att bidra till tillväxt och utveckling i Jönköping, säger Jeanette Rosén på Jönköping Convention Bureau.

Konferensen med dess 500-600 deltagare beräknas omsätta 3 miljoner kronor.

Om Offentliga rummet
Offentliga Rummet är en mötesplats för förtroendevalda, verksamhetsansvariga, verksamhetsutvecklare, informationsansvariga, IT-strateger och andra som driver på utvecklingen mot en mer transparent och tillgänglig förvaltning. Mötesplatsen belyser hur IT kan skapa förutsättningar för ett bredare deltagande och en vitalare demokratisk dialog. Källa

Sveriges Kommuner och Landstings konferens 23 maj 2012
Tal av miljöminister Lena Ek:

Mycket trevligt att få vara här! Ni är för mig några av de viktigaste samarbetspartners en miljöminister kan ha. Det är ni som i många fall ansvarar för det konkreta utförandet av miljöpolitiken vilket – som ni vet – inkluderar alltifrån att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen till planeringsprocesser.

2012 är i sanning ett viktigt år för vår miljö, men också vår ekonomi! Jag tänkte inte prata om Grekland, utan inleda att prata om en okänd del av tjänstesektorn, ekosystemtjänsterna. Vår ekonomi föds av otaliga ekosystemtjänster som är i stort sett ovärderade.

Ett exempel fick vi härom veckan när brittiska forskare ville ta skånska humledrottningar som utrotats i England för att återinplantera dem.

Ett skäl till britternas expedition är att de har värderat de slutprodukter som är beroende av pollineringen till tio miljarder. I Sverige slutade ArtDatabanken räkna när de kom till en miljard. Frågan om värdering av ekosystemtjänster kommer nog om 5 år att komma till kommunerna. Tittar vi internationellt så har bland annat Cyperns och Pekings grundvatten sjunkit med 12 meter vilket är ett annat exempel på ekosystemtjänster som påverkats av mänsklig aktivitet.

Tittar vi på klimatförändringarna och vad vi redan i dag kan se att de bland annat orsakat så har vi borrelia, fjällbjörken som förflyttat sig och även ett ökat dödsantal till följd av varmare klimat. Här krävs många åtgärder där ett av dessa är en utökad användning av biogas. Vi kan se goda exempel på detta från elbussarna i Umeå.

Vad gäller energieffektiviseringsmöjligheter så har vi omkring 50-60 doktorsavhandlingar som visar på att här finns mycket att vinna. Bland annat finns möjligheten att halvera energianvändningen i byggnader och att industrin kan minska sin användning med 40 procent.

Till Stockholm +40-konferensen för några veckor sedan som biståndsminister Gunilla Carlsson och jag bjöd in till kom över 600 deltagare från civilsamhället, forskare, näringsliv, ungdomar från 70 länder, varav över 40 ministrar. Vi sammanfattade Stockholm+40 och skickade ”The Stockholm Call for Action”, vidare till förhandlingarna inför den globala hållbarhetskonferensen Rio+20 i juni. En av deltagarna vid Stockholm+40, Maurice Strong som blev UNEP:s första chef 1972 och som deltog vid Stockholm+40 sammanfattade vikten av Rio så här
”Att gå från att prata till att genomföra nödvändiga åtgärder, det handlar inte om något annat än om mänsklighetens överlevnad”.

Redan 2007 sade Världsbankens förre chefsekonom Stern att det kan kosta 5-20 % av globala BNP om vi inte agerar.
Jag har dragit igång ett arbete för att ta fram data om nyttan med att agera, ”benefits of action”. Hur ser kalkylerna ut för de hållbara lösningar som står till buds. Vilka styrmedel och åtgärder möjliggör dessa fördelar med att agera, och att gå i bräschen för nya hållbara lösningar. Vi behöver lyfta nyttan av ett stärkt miljöarbete för att skapa långsiktig konkurrenskraft för kommuner och företag.

Många förändringar kan vi genomföra redan idag. Ibland handlar det bara om att bestämma sig.

Centerpartiet, ffa min kollega Anna-Karin Hatt, fokuserar på det förnybara benet i energipolitiken. Tyskland och Japan har genomgått förändringar som få kunnat förutspå för något år sedan. Japan har redan stängt alla sina kärnkraftverk och Tyskland ska fasa ut den till 2022.

För att klara detta behövs nya lösningar. Merkel sade vid en konferens som vi deltog i nyligen att framtidens vinnare är den som tar fram lösningar för lagring av förnybar energi. T ex byggdes 2011 mer vindkraft än den totala mängden kärnkraft globalt. Sverige är mitt inne i en stor vindkraftsexpansion.

Vi beslutsfattare – om vi så leder ett land eller en kommun – behöver säkra så att rätt förutsättningar finns på plats i form av incitament, mål, ekonomiska styrmedel och regler. De politiska ramarna behöver göra det enkelt och lönsamt att göra det som är bra för miljön, alltså att vi uppnår våra miljökvalitetsmål.

– Nationellt har Sverige slagit fast att vi senast år 2050 inte ska ha några klimatutsläpp. Färdplan 2050 handlar om att Sverige ska klara sin energiförsörjning, sin trafik, sin industri helt utan nettoutsläpp av växthusgaser inom 38 år. Utöver detta mål har regeringen en långsiktig prioritering att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta fram till år 2030.

Fram till 2020 ska dessutom
– minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar

– utsläppen av växthusgaser i Sverige ha reducerats med 40 procent jämfört med år 1990

– energieffektiviteten ökats med 20 procent

En så stor omställning som det handlar om är fullt möjlig men den kräver mångas medverkan. Staten har ansvar för budget, skatter och lagar och har ett centralt ansvar, men vi kan inte åstadkomma denna omställning utan ett brett engagemang.

Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att samlat komma med förslag på hur vi ska kunna nå noll i nettoutsläpp, det handlar om en analys sektor för sektor, om utsläppsbanor och om styrmedel. Detta underlag ska vara inne i december.

I det arbetet har också länsstyrelserna deltagit och haft ansvar för regionala dialoger som sedan rapporterats in.

Vad gäller den aktuella miljöpolitiken här på hemmaplan, och som särskilt berör den lokala nivån, är det några saker jag skulle vilja lyfta med er här idag.

Som ni känner till genomfördes förra året en större förändring av det svenska arbetet med miljökvalitetsmålen för att skapa ett effektivare miljömålssystem. Ett mer utvecklat generationsmål lägger grunden för miljöpolitiken och visar på inriktningen av den samhällsomställning som krävs för att nå miljömålen och dessutom fånga upp tvärgående frågor som behöver hanteras. Miljömålsystemet har tillförts tre nya perspektiv som ska beaktas för alla miljökvalitetsmål: det internationella miljöarbetet, konsumtionens betydelse och ekosystemtjänster.

Delmålen fasas ut och ersätts med etappmål eller preciseringar.

Jag har precis berett ett regeringsbeslut om nya etappmål och även reviderade preciseringar till samtliga miljökvalitetsmål. Något jag vet varit efterlängtat, då ni och många andra i Sverige vill komma igång och jobba utifrån det nya systemet.

Jag är därför mycket nöjd med att vi nu kan inleda denna nya fas i arbetet med miljökvalitetsmålen. Om vi ska lyckas nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen är det viktigt att de omsätts till konkreta mål och åtgärder på regional och lokal nivå runt om i landet. I det arbetet är ni ovärderliga!

Ett arbetsområde som jag intresserat mig för länge, och framför allt ägnat mycket tid åt som EU-parlamentariker, är kemikalier. Regeringens resursförstärkning till KemI de senaste budgetarna har varit särskilt fokuserade på myndighetens genomförande av en handlingsplan för en giftfri vardag.

Vi har många ämnen som är hormonstörande och vi kan se att exempelvis fisk utanför reningsverk blir sterila. Andra exempel är att om det startar en ny kurs i akvarellmålning och de använder sig av Cd-färger så märks det i avloppsreningen.

I detta arbete har ni i kommunerna stor roll. Om ni systematiskt ställer krav vid upphandling av inredning till offentliga miljöer för att få bort gifterna i vardagen, kommer vi lång bit på väg. Det gäller även upphandlingen av tjänster för ex:vis städning av offentliga lokaler. Jag har även författat ett brev till Sveriges landstingsstyrelser för att uppmana dem med att bidra med exempel på hur man kan genomföra sin upphandling av kläder och andra typer av sjukvårdsmaterial, med sikte på att fasa ut det som innehåller biocider. Jag tror mycket på den offentliga sektorns roll i den gröna omställningen, och där vet jag att jag har många goda bundsförvanter i er.

Jag ser också att investeringsbeslut i kommuner när det gäller upphandling och renovering så behöver det finnas ett nytt investeringsperspektiv till 2050.

Vad gäller avfallssidan så finns det mycket att göra. Vi får börja tala om avfall i termer av resurser snarare än avfall.

Några ord också om de nya strandskyddsreglerna, som jag vet att ni är berörda av i ert arbete. Den största materiella förändringen i strandskyddet är möjligheten till vissa lättnader i strandskyddet i område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen s.k. LIS-områden. Merparten av de nya reglerna började gälla den 1 juli 2009. Reglerna om landsbygdsutveckling fick dock tillämpas i enskilda ärenden först från den 1 februari 2010. Just detta, att bestämmelserna om utpekande av områden för landsbygdsutveckling endast varit i kraft en kort tid, och att arbetet med att ta fram en översiktsplan kan ta flera år – det innebär att vi ännu inte fullt ut sett effekten av de lättnader i strandskyddet som denna differentiering väntas medföra.

Kampen för en bättre miljö är global men också väldigt lokal. I vintras stod det klart att många lågenergilampor hamnar i glasåtervinningen istället för i elektronikåtervinningen, vilket medför att kvicksilver läcker ut. Så får det givetvis inte vara. Det är branschen och även kommunerna som har ansvar för att insamlingen fungerar. Jag är övertygad att de flesta privatpersoner vill vara miljövän och vi politiker och beslutsfattar ska ge de bästa förutsättningarna.

Jag hoppas att vi kan komma tillbaka till den stämning som fanns runt Agenda21-arbetet för lite drygt tjugo år sedan.

Avslutningsvis vill jag säga att det vore bra med kommunala klimatfärdsplaner som underlag när kommunerna planerar vad de ska göra och att de ser hur de kan använda sig av miljökvalitetsmålen i den kommunala verksamheten och att de borde ha miljömålen uppsatta på väggen.

Men – nu är jag nog mer intresserad av att höra mer från er och era synpunkter och hoppas jag därmed kan få släppa ordet fritt för frågor och inspel.

Tack så länge!

——————————————————–
Ämnesområde: Miljö, energi och klimat
Statsråd: Lena Ek – Källa

Vindkraftverken – en propagandalögn och samhällsekonomisk katastrof / Varför envisas med olönsam vindkraft

Al Gore sued by over 30.000 Scientists for Global Warming fraud

Malin
Malin är en f.d. skrivskolelev till Lena Holfve, och som vikarierar ofta i bloggen sommaren 2012 då Lena är sjuk.