Männen här

Det var en läsare som frågade om de muslimska männen här på norra Cypern, och varför de är ”annorlunda” än i andra kulturer.

I somras träffade jag en 65-årig lärare, bror med min fine doktor som min älsklingschaufför Seral skottat fram, och denne vänlige man sa mig;
”Här är alla gentlemän!”

Läraren berättade sen väldigt mycket för mig om kriget, hur han och hans familj gömt sig nedgrävda och vågat sig upp först då Turkiet gick in och räddade dem, och han sa att även om England slutade att ha Cypern som kronkoloni 1960 är alla turkcyprioter som engelska gentlemän (den gamla stammen) och det håller jag med om fullt ut.

Jag har aldrig blivit illa behandlad för ska man bli det får man antingen åka till Sverige, eller ha mycket med svenska män att göra, för det finns en liten klick som är rent hopplösa, och inte sällan födda på 40-talet, och jag uppfattar dem som extremt nedlåtande.

Här har jag aldrig blivit nedlåtande behandlad för här finns verkligen äkta jämställdhet
Det finns inte den bedömningskultur som vi har, som snudd är fascistisk. Jag vet redan att jag kommer att få problem med det i sommar då jag ska vara i Sverige för personalen i Konsum ”ser” en inte ens. Här är du sedd i lump eller frack och oavsett om du är tre år eller hundra.

Nu har jag aldrig haft en nära relation med någon men jag ser hur de behandlar sina fruar, och de är extremt uppmärksamma och kärleksfulla, som jag kan bedöma det. Jag upplever också att de visar känslor hela tiden, och de har stora, stora nätverk med andra män som de kysser på kinden då de möts, tar i, dunkar i ryggen. Står man på krogen med en sådan som krogägaren är det ett enda evigt pusskalas för det kommer en strid ström, som han känner, och alla pussas. Män hos oss har knappt manliga vänner, och här är det utpräglat. Det är kusiner och polare i varje hörn och det tutas och vinkas.

Ett vänligt folk
Jag gillar turkcyprioterna skarpt, så väl kvinnor som män, och de är kända för sin fredlig- och vänlighet och generösa gästfrihet. Det skriver redan vår FN-bataljons chef i sin bok ”Cypern – svenskarnas inledande FN-aktion 1964”. Han bjuds på kaffe, överallt. De var artiga då, och är det ännu.

Jag var idag och kollade länge på en rätt häftig hammock, som jag kanske köper i augusti, och kvinnan som har butiken ute på landet sa direkt;
– Får jag bjuda på något?

Folket har sina rötter ur den turkiska armén ifrån 1400-talet, och de är nog rätt homogena eftersom blandäktenskap med grekcyprioter t.ex. inte har förekommit. Det har sagts mig att finnarna kommer ifrån Turkiet, och jag tror att det är samma ”gren” här för många turkcyprioter ser ut som skandinaver, svenskar, finnar. Turkarna är långa ofta och mycket, mycket mörkhåriga.

I långa, långa perioder har turkcyprioterna varit slavar, och de befriades egentligen först 1960, för att gå in i nästa kris 1964 då grekcyprioterna regelrätt ville massutrota dem.

Embargot ger jag inte mycket för
Nu har väst nån form av urlöjligt offentligt embargo mot norra Cypern, eller rättare sagt Turkiet som är kvar här än för att skydda dem, och det verkar ingen bry sig nämnvärt om för det är proppat med varor i alla butiker och samtliga västs större varumärken finns här. De exporterar citrus och andra jordbruksprodukter dessutom, och inte bara via Turkiet.

Jag betraktar hela spelet mer och mer som hyckleri och man gör dem orätt
De har faktiskt inte gjort något. De var få, de bodde på sin ö, de blev anfallna i ryggen och FN kom och räddade dem, så gott det gick, och tio år senare smällde det för majoriteten grekcyprioterna la aldrig av att skjuta dem på nätterna, Turkiet gick in, satte en stadig armé här, och som egentligen bara har ett syfte; visa sin styrka, och det betyder underförstått:
– Jävlas ni med turkcyprioterna en gång till får ni med oss att göra! Vi är redan här, och fler kan komma – på två timmar!

Totalisolerade i 30-40 år
Deras isolering, gränsen öppnade för bara 6-7 år sedan, har också inneburit att de mår ganska så bra för det är ett starkt, homogent folk, vana vid att hålla ihop, och det ser man när de ”adopterar” mig för då rusar tio man till för att hjälpa till. En svenska sa att de unga i grunden är deppiga för att de just varit inlåsta och jag har frågat minst tjugo av dem och de fnyser åt det påståendet.

Hjälpsamheten personifierade
Idag stannade jag vid en mack, för att fråga efter en karta för min var sönder, och genast kom sex av mackens åtta killar fram i en klunga för att hjälpa mig. Det bara är så; hjälpsamhet är fint här. Sen får man vara beredd på att ibland åka på dubbla priset och få betala efter den ”engelska prislistan” men so what?

Om jag betalar femton kronor för en kopp kaffe eller 12:- för färskpressad juice och en urinvånare bara skulle få betala hälften… Det stör inte mig. Det stör mig om vi börjar tala om inköp av stora saker… men då visslar jag på krogägaren. Jag har i färskt minne då han med blixtrande ögon jagade vattenpakistanierna av min tomt i veckan som gick. De ville ha 70 lira av mig för något som ska kosta 40…

Jag hade turbulens runt poolen i veckan men det löste sig för krogägaren fick min värd, via agenten, att köpa rätt direkt att värden ska starta upp poolen.

Det ska inte jag som hyresgäst göra. Jag ska sköta den sen, så igår var värdens ”poolman” här och tog med sig pumpen, som ska servas. Det är som krogägaren säger:
– Om alla tokiga svenskar, turkar, turkcyprioter, indier, pakistanier, engelsmän med flera ska lura av dig pengar har du inte råd att äta på min krog!