En läsare gör sista intervjun

Den sista delen av intervjun:
Din generation låg bakom Båstadskravallerna, Almstriden, Kårhusockupationen och Den svenska Vietnamrörelsen för att nämna några. Men denna generation var också med om att, så att säga, lägga ett hasch-täcke över landet. Du måste ha ett ambivalent förhållande till din generation?

– Snacka med mina bröder! Jag var lite för liten för att vara med på riktigt. 50-talisterna kallas också för ”den tysta generationen”. Vi är väl så chockade att det tagit 40 år att öppna munnen… Det finns utredningar som visar rätt tydligt att 50-talisterna tänker helt annorlunda än 40-talisterna.


Lundell sjöng: ”Hur kunde ett så vackert folk bli till en så själsdöd flock.” Det är just denna fråga du reder ut i din blogg. Men vilka anser du vara de absolut största orsakerna?

– Ulf Lundell ser mycket, mycket bra, och uppenbarligen har han inga svar eftersom han ställer den frågan. Det är nog ganska komplext; 68-upproret som också släpper fram knark och sprit. En socialdemokrati som går in stenhårt för att slakta familjen, och skolan och införa materialism i varje vrå. Jag tror att feminismen spelar en stor roll. Men din fråga kräver kanske en sommars tänkande.

Om du frågar astrologen säger han att det är en ond demon. Jag vet bara att det kommer att gå över även om det tar 20 år, men många kommer att dö. Hälften av alla självmord i Sverige är alkoholrelaterade. Fyra, fem personer tar sitt liv varje dag, och antalet ska användas som tempmätare på hur lyckligt eller olyckligt ett folk är. Då har inte jag tagit med alla singelolyckor rakt in i bergväggen…

Du skriver mycket om feminism. Jag anser att en feminist många gånger är den kvinnliga motsvarigheten till mansgris. När började du första gången känna av dessa vibbar bland kvinnorna?

– Ja, absolut, visst är de nån form av kvinnliga mansgrisar, och de kör ett mantra som jag inte tror att de ens har funderat igenom för nästan allt de säger utrotar oss.

Ja du… 1988? 1989? 1990, där nånstans. Det måste ha varit så eftersom jag gav ut ”Könskriget” och sen ”Utanför” som är två ”svar” på det.

Hitler sa: ”Det är tur för oss diktatorer att människor inte tänker.” Jag är helt säker på att du tycker att svenskarna tänker för lite. Varför tror du att de inte vill sätta sig i de viktiga frågorna i större utsträckning?

– Frågan är om det inte är författare som ska ”tvinga” folket att tänka. Bloggen har mellan 600-1200 läsare per dygn, på mycket kort tid och trots att jag är i det närmaste helt okänd idag, och som uppenbarligen inte har något emot att det är precis just det jag gör.

Jag är rätt förbryllad över att författarkåren inte reagerar ens då vi går in i krig. Vad jag vet har vi aldrig haft en så passiv, ointresserad, illojal och egotrippad författarkår som nu.

Men det kan också vara så att de som säger något stryps. De förläggs inte, det går rykten om att etablerade inte med självklarhet får ut sina böcker idag.

En riktigt otäck förläggare, som skaffade sig stor makt i hela branschen, kastade ut samtliga arbetarförfattare nånstans i slutet av 80-talet. Jag vet också ett par namngivna rätt stora namn som inte får ut sina böcker idag.

Du har släktforskat mycket. Har du funnit anledningen till att du blev den författare du blev i släktträdet, eller kommer det någon annanstans ifrån?

– Min morfar, han jobbade som journalist på Smålandsposten, och hade betalt per ord och bokstav så jag har aldrig i hela mitt liv sett någon som har skapat något så vansinnigt långa meningar och ord som var långa som tunnelbanetåg.

Mamma skrev som en Gud, på många sätt. Min dotter har många gånger anklagats i skolan för att ha stulit manus av något proffs, och då hon var elva och hängde dikter på kylskåpsdörren trodde folk att det var Boyes. Men hon har inte talat om att hon skulle vilja skriva böcker. Hon har sett för mycket av baksidan av glamouren, tror jag. Jag slutade också över en natt för barnens skull. Det blev lite för farligt för dem, och de var rätt små då.

Du har besökt väldigt många länder, t o m bott i en del av dem. Vad har du främst lärt dig under dessa resor?

– Att vi inte har en suck om vi inte ändrar på oss och börjar prioritera reproduktionen. Det säger sig självt. Inga friska barn, ingen framtid. Här frågar folk vad jag jobbar med och blir glada då de hör att jag har bolag, och alla på norra Cypern frågar hur många barn jag har fostrat, och då jag säger 23 bjuder de på skumpa gratis, typ.

I England använder man ordet celebrity, vilket betyder att man gjort något fint. I Sverige heter det kändis och behöver nödvändigtvis inte ha något med fint att göra, bajsa i Katarinahissen duger bra. Hur ser du på kändisskap i Sverige och varför tror du så många jagar det?

– Det är förmodligen ett bekräftelsebehov, ungarna måste ju ha gredelint hår idag för att de vuxna ska reagera, och ändå har vi egentligen inte någon ”celebrity” alls – inte ens kungen. Alla ska vara lika, jämlika och ingen får sticka ut.

Då jag var i USA, inbjuden som känd svensk författare, chockade jag folk genom att vara så vanlig som jag är. Jag vet att Björn Skifts har chockat folk genom att åka taxi, och inte limo. I USA ska du uppföra dig som en ”celebrity”! De vill verkligen ha det.

Idag kan du bli känd för att du gör bort dig, och det var inte riktigt möjligt på 80-talet. Men med kändiseriet är det så att alla vill in i det, och de som är inne vill ut. Kändisskap är egentligen bara att en hel nation skvallrar om dig istället för bara folket i ditt höghus samt att du får handla först eller inte alls i butiker. Du får absolut bästa bordet på krogen eller inget bord alls.

Det som är otäckt är då man kidnappas. Jag kom ut till Arlanda t.ex. en gång och såg en löpsedel där det påstods att jag hade sagt att karlar inte får byta blöjor.

Jag ringde omedelbart hem till mamma, som var barnvakt, och bad henne dra jacket för jag visste att media skulle ringa henne som dårar. Sen köpte jag ett exemplar och det var flera stora, tunga namn också journalister som talade ut om vad de ansåg om det. Det förvånade mig för en del av dem borde ha fattat att intervjun med mig var fejk. De hade aldrig talat med mig och jag har aldrig sagt att karlar inte får byta blöjor.

Jag sökte sen Ulf Elving, och var i ”Efter tre” samma dag där vi just talade om att det var lite, lite konstigt att de berömda journalister som hade ”skällt” på mig inte hade kollat källan – frågat mig med andra ord… Idag kollar inte ens TT källor.

Det var väl i princip du och Systembolagets prislista som var först på nätet i Sverige, i en tid då folk trodde att Internet bara var en fluga. Man får ibland för sig att Holfve sitter med en kristallkula i näven. Hur kommer det sig att du så starkt kan känna var saker är på väg redan i ett tidigt stadium?

– Det var bara jag och Systemets prislista! Det har varit så i hela mitt liv men starkare ju äldre jag har blivit. Det är egentligen bara att tänka.

Om du såg Internet 1992 så ”måste” man förstå att detta kommer att bli stort! Men jag minns folk som sa det motsatta, och idag har de sina webadresser på kontorshuset och alla bilarna.

Yrket heter också det; för-fattare. Jag sa det i TV en gång och blev utskälld på samtliga insändarsidor såsom högmodig men det är faktiskt sant. Du måste känna före om du ska skriva böcker, som kommer i tiden.

Om inte kommer din bok alltid ut tre år för sent, och trettio andra har redan skrivit den. En bok måste alltid vara ny. Den får aldrig vara skriven förr, och flera av mina vänner börjar undra nu om jag ”gör av med allt material nu” eftersom jag har skrivit 1700 artiklar, och jag bara tittar på dem.

Jag har nog material så jag klarar mig livet ut!

Till sist en fråga angående ditt yrke: Vad är det som gör en författare bra i dina ögon?

– Det finns många olika slags författare! Läromedelsförfattarna sticker inte ut men är ohyggligt viktiga, och man skulle önska att de inte lät sig korrumperas.

Barnboksförfattarna är jag en stor beundrare av. Jag fattar inte hur de gör! Jag skulle nog inte klara av att skriva en barnbok.

Den typ av författare som jag är ska känna av sin samtid, analysera den och klä den i ord oavsett vad vi än ser. Händer det inget kan vi vara tysta, och händer det något som är farligt ska vi agera. Nu befinner sig landet i flera faror varför jag har valt att börja skriva, igen. Då har jag gjort vad jag kan för att bjuda motstånd mot maktens arrogans som jag ser växa dagligen som om det vore gråmögel på rymmen.