Jag är inte samhällsfarlig

LO-ekonomerna vädjar att vi inte ska lyssna på Nobelpristagaren i ekonomi och facket varnar för att det kan komma okvalificerade jobb i Sverige men får svar på tal.

Vårt absolut största misstag någonsin är att sätta en hel generation – Sverige har världens högsta ungdomsarbetslöshet – på bidrag bakom datorer där de spelar War of Worldcraft istället för att jobba i serviceyrken, och där hjälpa barnfamiljer och gamlingar.

Vi har ingen som helst service, och alla ska göra allt själv, och idag grälar tusentals kvinnor och män, över huvuden på arma barn i Sverige, om vem som gör mest.

På norra Cypern, där jag ofta vistas, tar ungdomar hand om servicen, och inte sällan är de studerande. Därför kryllar det av service, och eftersom man inte beskattar lågavlönade får de sina pengar mer eller mindre rakt ner i fickan.

Jag har tidigare räknat ut att Alizia, som rycker in hos mig på ön, får mer i sin privata ficka än vad en svensk städerska får. Staten gör inte av med miljarder eftersom de inte startar tokprojekt utan håller sig till polis, försvar, sjukhus, skolor, universitetsdrift. Ingen kräver att lågavlönade ska bära en miljon byråkraters löner på sina axlar.

Om jag skötte allt själv; städade, strök, grävde ner träd, rensade ogräs skulle jag bli betraktad som en samhällsfarlig typ som stjäl arbeten av de unga.

Folk skulle fråga mig:
– Har inte du bolag att sköta? Hur går det med dem, och de leverantörer som är beroende av dig, om du stryker? Hämtar mediciner? Rensar ogräs? Du verkar smita ifrån ditt jobb du…

Vad ska jag svara?
– I mitt land sitter kirurger hemma, och passar snoriga barn, varför vi har vårdköer, och världens högsta ungdomsarbetslöshet…