Sverige


Den 21 november 1985 hade vi en statskupp?

De här filmerna handlar om Sveriges okända statskupp
Den genomfördes den 21 november 1985 av en liten grupp sammansvurna och förändrade i grunden den ekonomiska politiken i Sverige. Olof Palme mördas sen den 28 februari 1986. I början av 90-talet får vi sen den värsta kris vi har haft i landet. 2002 skänker s-Persson bort precis hela vår demokrati gratis till EU.

PRESSRELEASE:
Novemberrevolutionen – den okända statskuppen

Minns ni den gigantiska pengarullningen i slutet av 1980 och början av 1990-talet? Medan utlandet såg på sjönk Sverige ner i den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Ekonomer och politiker hävdade att det var svenskarnas eget fel, vi hade levt över våra tillgångar. Men det fanns en annan förklaring.

I november 1985 genomförde några få sammansvurna en reform som fick katastrofala följder för Sverige. Allt skedde i största hemlighet och utan onödig inblandning från riksdag och regering. Effekten blev så dramatisk att det i efterhand har liknats vid en kupp.

I Novemberrevolutionen berättar Dan Josefsson historien om det kanske största ekonomisk/politiska misstag som har begåtts i Sverige: avregleringen av kreditmarknaden.

Det blåste nyliberala vindar
Bakgrunden kan sökas i 1980-talet hos amerikanske ekonomiprofessorn Milton Friedman och hans nyliberala idéer som spreds över världen. Friedmans budskap var att marknaden klarar sig bäst själv. Därför måste den befrias med hjälp av privatiseringar, sänkta skatter och avregleringar. Frontfigurer för idéerna var Ronald Reagan i USA och Margaret Thatcher i Storbritannien.

Även i Sverige fanns ett antal ekonomer och politiker som blev starkt påverkade av Friedman. Men här var det svårt att få gehör för nyliberala idéer. Regleringar och statliga åtgärder för att hålla arbetslösheten nere var närmast en dogm. Därför var det i största hemlighet som Riksbankschefen Bengt Dennis, finansminister Kjell Olof Feldt och dennes närmaste man Erik Åsbrink bestämde sig för att agera.

Köpfesten som urartade
På hösten 1985 inträffade den revolution som till en början hade det oskyldigt byråkratiska namnet kreditavregleringen, men som i själva verket var den krutdurk som satte igång bankernas miljardrullning med Sveriges ekonomi. Bankerna fick plötsligt låna ut hur mycket pengar de ville. De vräkte ut pengar över svenska folket, som glatt köpte hus, bilar och dyra kapitalvaror.

I början såg det ut som tidernas fest med yuppies dansande på storstädernas gator. Men inflationen skenade. Och på bara några år byttes köpfesten ut mot depression och massarbetslöshet. Tusentals företag gick i konkurs. Mängder av svenskar tappade fotfästet. Baksmällan varade i nästan tio år.

Inflation framför arbetslöshet
– Sverige gick in i väggen på grund av kreditavregleringen, säger f d statsministern Ingvar Carlsson, som själv hävdar att den misslyckade avregleringen och dess effekter blev en avgörande orsak till att socialdemokraterna tvingades byta ekonomisk strategi och prioritera kampen mot inflationen före kampen mot arbetslösheten.

Hur gick Novemberrevolutionen till? Vad visste egentligen regeringen? Varför var det ingen som bromsade innan det var för sent? Vem bär ansvaret?

Det är frågor som Dan Josefsson söker svaret på i Novemberrevolutionen. Medverkar gör flera av de centrala aktörerna, bland andra Ingvar Carlsson, Kjell-Olof Feldt, Bengt Dennis och Erik Åsbrink.
Dan Josefsson gjorde i våras det uppmärksammade programmet Vem vill bli pensionär? för SVT:s Dokument inifrån.

Medverkande
Milton Friedman (Nationalekonom), John Frazer (Parlamentsledamot 1981), Danne Nordling (SAF-informatör 1981), Kjell-Olof Feldt (f.d finansminister), Anders Sahlén (f.d tjänsteman i Riksbanken), Bengt Dennis (f.d riksbankschef), Lars Wohlin (f.d riksbankschef), Leif Karlsson (f.d tjänsteman i socialdepartementet), Ingvar Carlsson (f.d statsminister), Michael Sohlman (f.d planeringschef i finansdepartementet), Erik Åsbrink (f.d ordf i Riksbanksfullmäktige).

DN om saken

En av er läsare skriver med anledning av artikeln nedan:
Så går det när naiva klåpare styr. Det var krångligt förr att köpa och sälja varor utomlands. Alla affärer krävde tillstånd från riksbanken så nya valutatregler var nödvändiga. Det går inte att avreglera bara vissa delar en socialiserad ekonomi.

De styrande i (S)verige ”glömde” att privatiseringar och sänkta skatter måste genomföras vid avregleringar. Flytande växelkurs är nödvändigt. I stället höjde man skatterna ännu mer. Sen att inte ha några kreditregler alls var ganska idiotiskt. Sossarnas hantlangare styrde i Nordbanken och Gotabanken och de hade bristfälliga kunskaper i hur ekonomi fungerade.

De hade fått jobben enbart på politiska meriter. (Dessa konkursade banker togs sedan över av nuvarande Nordea) Riksbanken (på regeringens begäran) tryckte mer och mer pengar hela tiden vilket satte fart på inflationsbrasan. Detta tillsammans med den fasta växelkursen gjorde att de som lånade ut pengar ville kompensera sig för inflationen med allt högre räntor.

En skogsarbetare strax före 1990 sa: ”det var tur att nå’n sköt den där j-a Palme så jag slapp göra det själv. Man får ju knappt något för pengarna längre”